Träffad

Nu är jag hemma efter en hård dag på kontoret. Vuxenpoäng! Det gick hett till idag. Per, Niklas och Jessica diskuterade beroenden. Per och Niklas ansåg att man är en svag människa om man har ett beroende. Jessica som är rökare kom med argument "Jag röker för att jag vill röka!" och ansåg sig inte vara en svag människa för det. Per däremot ansåg att om man är beroende av alkohol, socker, koffein, nikotin och andra beroendevänliga produkter så är man en svag människa. Och i takt med att diskussionen växte krympte jag tillsammans med min snusdosa som skamset stirrade upp på mig från skrivbordet. Jag kände mig träffad. Per jämförde alkoholister med människor som är nikotinberoende. Detta är fel enligt mig, alkoholister söker sig till alkoholen för att de mår dåligt, de söker en tillflykt. Det gör verkligen inte jag som snusare. Det är ingen tillflykt för mig och jag använder det inte som ett hjälpmedel till att må psykist bättre. Det är bara ett trevligt inslag i min vardag, inget mer. Med det sagt har jag växt mig tillbaka till min normala storlek. Som förövrigt nu har passerat 190cm-sträcket och närmar sig 191cm. Yeah!

Idag när det var dags för lunch hade Niklas och Jessica inte tid att gå och äta på restaurant, så jag erbjöd mig att promenera en bit till Coop och handla lite så att vi kunde festa till det med diverse färdiga sallader på kontoret. Och så fick det bli, Niklas gav mig hans kort och skrev pin-koden på en liten lapp.

När jag hade lagt upp de tre salladerna och min iskaffe på rullbandet tog jag upp kortet och drog det i den lilla maskinen. Nu bad den om koden och jag knappade belåtet in de fyra siffrorna som skulle öppna portarna till den goda lunchen som väntade mig. Orden "Fel kod" visade sig på skärmen och jag tänkte "Skrev jag verkligen fel?". Jag tog upp den lilla lappen och skrev in exakt vad det stod på den. Samma arga ord visade sig igen. "Har du legitimation?" sa Kassörskan Sonja misstroget. Jag svarade självklart nej och la den geniala kommentaren "Jag ska bara gå ut och ringa min bank, kommer om en minut!". Jag gick ut och ringde Niklas som på direkten insåg hans fel och sa att han gett mig fel kod. Jag gick in igen och skulle knappa in rätt kod när Sonja sa att hon fortfarande ville ha legitimation. Jag muttrade att då betalar jag väl kontant och jag fick mina varor i en gul påse som Sonja så vänligt hade packeterat åt mig.

På vägen tillbaka till kontoret öppnade jag mitt förråd i hjärnan som står under Svart-magi och mumlade mina bästa besvärjelser över Niklas sifferminne. När jag stod där på gatan med armarna utsträckta och formade min kropp till ett kors, tomma ögon och förbannade som aldrig förr blev jag avbruten av att min telefon ringde. Det var en otroligt glad och uppspelt Alva som ringde och hon smittade mig direkt så jag plockade ihop de utströdda matvarorna, började gå mot kontoret med solen i ansiktet och ett leende upp till öronen. Kort-incidenten var som bortblåst.

Jag har haft en bra dag.

/Jacob, er svamp på Khuta beach